BlogMeUp!

Först och främst har spanjorer ingen som helst tidsuppfattning. Jag menar, jag har hittlls inte varit på en enda föreläsning där läraren faktiskt varit i tid. Och du kan bara drömma om en ursäkt när denne väl infinner sig. Då uttrycker de hellre "Det är upp till er om ni vill vara här eller inte". Jaha?! Ja men jag går väl in och sätter mig så fint på en liten plats här då...bara 25 minuter för sent! Och man kan ju tycka att samtliga i klassen kanske hunnit catcha-up under dessa 25 minutrar, men inte. För så fort läraren väl börjar undervisa förvandlas klassrummet till ett jävla hönshus och folk kacklar på som bara den. Man vill bara vända sig om och döda med blicken, men det gör jag ju naturligtvis inte...

Nej, istället sitter man där och försöker hänga med, trots att man inte förstår vad läraren säger. Vid ett flertal gånger har jag sett ut som ett frågetecken, "Öh... är detta ekonomi på kinesiska?!" What the fuck!! Det är inte heller ovanligt att läraren mitt under föreläsningen säger..."Ja, men vad tycker du om det här Linnéa!" Återigen. Ett frågetecken. "Jag hade kanske kunnat svara på den där förbannade frågan om jag bara fattade vad du pratar om", ...vill jag svara då. Men det gör jag ju givetvis inte... Istället hör jag mig själv säga (men världens största leende) "Åh, skulle Du kunna vara så vänlig och upprepa frågan, por favor?!" Samtidigt som jag febrilt söker ett ett svar i mina handouts. Det brukar förvisso lösa sig. Tack vare Google Translate. Som jag brukar beskriva som guds gåva till mänskligheten. Vet inte hur jag hade tagit mig igenom föreläsningarna utan det. Men men, i övrigt trivs jag i klassen. Även om man känner sig något gammal (märk - möjligen äldst) och jag och Malin får oss många goa och härliga skratt. Så allt är som det ska! :)

CIAO!