När man når gränsen...

LÄS!


När jag åkte hem från jobbet idag mådde jag sjukt dåligt!
Illamående och jag höll allvarligt talat på att spy 2 ggr...
Jag satte mig längst bak just för att få sitta ensam, må dåligt och helt oengagerat kolla ut från fönstret.

Rätt som det är kommer en rund man och sätter sig på platsen mittemot mig och säger ngt i stil med:
"Ta ner foten från sätet!" (platsen bredvid honom)
NU ska Ni veta att jag bara hade min fot placerad på kanten av sätet och det störde ingen! Jag låtsas dom ingenting och han säger ännu en gång:
"Ta ner foten"
Jag kokar inombords, tittar honom in i ögonen och svarar ilsket:
"Då ska jag tala om för dig... att jag sitter här med smärta av mensvärk så jag nästan svimmar! När jag har foten såhär känns det lite lite bättre.
Så om du är så vänlig och skiter i om jag har en eller till och med två fötter på sätet, Tack!"
Jag vänder mig återigen mot fönstret och han säger inget mer, vissa passagerare flinade!

Nu mår jag bättre och imgorgon ska jag på möte till 20.00 med jobbet, en pedagog/komiker ska hålla en föreläsning om kommunikation. Det ska bli skoj :)

Ibland är det okey att säga ifrån!
Nu ska jag sussa!
KRAM LINNEA


Kommentarer
Postat av: fiffi

haha fan vad bra det är sånt man alltid ångrar att man inte säger i efterhand när man bara suttit o hållt käft.

Postat av: Linnea

Haha, ja eller hur! Sånt vågar man bara när man är full av krut :)

2008-10-22 @ 19:54:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback