BlogMeUp!

Under en stor del av gårdagen gick jag runt och funderade på "far och dotter -relationen" som sägs vara så speciell. Detta pga att jag hade läst lite artiklar om det i del 3 Hallandsposten. I inledningen stod det;
"Far och dotter - förhållandet är speciellt! För vissa innebär det att man kan tala om allt. För andra att gnistor flyger titt som tätt!"

Vad gäller min och min pappas relation så skulle den beskrivas med det sistnämnda alternativet...
 Jag har börjat komma i fund med hur många likheter jag och min far faktiskt har. Jag har hört att "lika barn, leka bäst" men det har jag aldrig trott på just för att jag alltid stött på motsatsen!
Ni förstår, min pappa är en sådan person som aldrig har fel och jag är en person som ABSOLUT ALDRIG har fel! Vi har båda starka personligheter och är envisa så att det skriker om det...
Men det har inte alltid varit såhär, när jag var mindre kände jag min som pappas flicka och det var frid och fröjd. Kanske berodde detta på att jag då inte hade så mycket att säga till om, vem vet?!
Hur som helst. jag hoppas innerligt att det kommer bli bättre mellan oss efter min flytt - "far och dotter- relationen" är trots allt något väldigt speciellt! 
 

men som en klok sa;
"ingen är profet i sitt eget land!"

Linnéa